.

I fredags hade jag en mycket mysig och sorglig skolavslutnig.

Sorgen, orsak jättebraiga Jonas har bestämt att lämna oss för att flytta till skåneland och lära ut där (himla skit!). Barbro som är så söt och go har bestämt sig för att gå i pension. Även om jag inte skulle ha henne mer så har jag förväntat mig att få se henne i korridorerna. Men icke!

Mysig var den för att det var en traditionell avslutning men ändå inte. Den innehöll de vanliga låtarna, kyrkan och kramarna. Men också en och en halvtimmes avtackning till de olika grupperna och lärarna som slutar (fanns sång och musik med också).

Det är intressant det där med folkhögskola, alla kommer varandra så nära. Jag kommer för första gången i mitt liv sakna mina klasskamrater. Sofie med hennes härliga skratt och menande blickar till Johanna som förövrigt också har ett härligt skratt och har ett otroligt intellekt. Mina med hennes underbara kommentarer och funderingar och humor. Annica med hennes antydningar till.....allt. Rebecca med hennes teatriska, härliga humor, Lisette med hennes fiskmun och ja allt annat gulligt hon gör...ja, allt det där kommer jag sakna och lite till!! Vad ska jag göra utan er??

Sitter på bussen ner mot Hudiksvall, är nära Härnösand nu så det är inte allt för lång tid kvar. På tisdag ska jag på jobbintervju så ni får hålla tummarna. Det är dock ett litet problem för får jag jobbet kan det innebära att jag inte kommer ner till Halmstad på Rickards och Amandas student som jag så otroligt gärna vill. Men får jag inte jobbet så kommer jag inte kunna betala mina räkningar så jag vill att ni håller tummarna.

Nu är nästan batterierna slut på datorn så det är väl dags att ta farväl för idag.

Ha det bäst!
//Camilla