Efterskakningar

Utöver att jag var löjligt nedstämd och allt det där så blev jag också äcklad av min kropp. Det var något som tog riktigt lång tid att komma över. Jag visste, smart som jag är, att det inte skulle hjälpa att banta och bli toksmal för jag skulle bli lika äcklad för det. Men jag kom över det. Jag är de allra flesta dagarna inte äcklad av min kropp.

Men jag kan fortfarande ha känningar. Typ som idag, fast nu är det inte lika mycket äckel utan mer att jag är tjock. Smart som jag är, så vet jag mycket väl om att jag inte är tjock. Men känslan kommer likt förbannat. Så nästa vecka ska jag ta tag i träningen igen, inga ursäkter! För även om jag inte är tjock så har jag för mycket fett på kroppen just nu, jag menar, jag har för fan valkar ovanför knäskålarna. INTE snyggt! Det blir till att jobba bort. Men jag ska hålla mig till mitt träningsschema, 3 ggr / veckan räcker i några veckor, sedan kan jag trappa upp.

Jag har också blivit lite besatt av mitt måttband. Känns som jag mäter mig konstant. Jag har pendlat i lite över en måndan mellan 89,90 och nu tror jag att jag börjar gå mot 91. Jag tjockar alltså på mig. Så får det helt enkelt inte gå till. Det får bli sit ups varje dag nu!

En annan sak som jag har märkt är att jag har upptäck att visa andra har blivit större, eller att de har blivit lite smått runda. Vilket är helt rubbat. Jag menar, den senaste var Anna Sahlene och hon är INTE rund, men det är vad jag ser. Hur SJUKT är inte det? Och vem är jag som går runt och dömmer folks kroppar? De är ju jättesnygga allihopa! Men allt jag tänker på, speciellt om de varit pinnsmala innan är "Oj, hon/han har gått upp i vikt!". Sjukt.... Däremot tycker jag att de som är lite större, oftast är assnygga. Att de passar så himla bra i den kroppsstorleken. Det är just när en smal ser ut att ha blivit större. Usch så irriterad jag blir på mig själv, för dem tankarna!


Snart, för hoppningsvis, kommer min idiotiska svacka att försvinna och jag längtar något så otroligt efter det..Jag hatar att vara äcklad av min kropp och att känna mig tjock. Hata, må vara ett starkt ord men i detta fallet stämmer det.

Inte en så rolig uppdatering, må hända. Men det är som det är...
// Camilla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0