.

Oj! Nu var det ett tag sedan jag skrev här sist.

Mycket har hänt, speciellt mycket emotionellt.

Det bästa som har hänt sedan sist är att jag har äntligen fått träffa min mamma! Jag har varit hemma i en och en halv vecka. Där myste jag med mina älskade hundar, Amanda med familj, världens bästa vän, mormor och morfar, moster Åsa med man och kusiner samt mina systrar.

Det var helt underbart och jag längtar redan till nästa gång jag få träffa alla.

Jag hade ingen musik i öronen när jag åkte till skolan idag, så jag fick ägna mig till att tänka. Jag vet, det här kan inte blir bra. Men håll ut en stund så ska ni nog få se att jag inte är jätteytlig av mig.


Det som slog mig när jag satt på bussen var att det är svårt att släppa positiva känslor. Inte så konstigt då de är positiva, men ändå. Är det något positiv som du inte känt förr så lär du ju inte släppa i första taget. Men när du väl har släppt det så är det mega skönt, även om du saknar det ibland och förgäves återkalla det där pirret. En annan sak som är positivt är att nu när du har känt något positivt på det sättet så är du på jakt efter det igen. Kanske att det resulterar att jag hittar mig en man?

En annan sak som jag tänkte på var att även negativa känslor är svåra att släppa. Om inte de svåraste. Vi har en tendens att tänka negativt och hålla det kvar. Varför? Det är ju inte särskilt roligt att ha negativa känslor, även om man vet att man måste känna dem.

Det var min liiilla uppdatering och dagens funderingar.

senare!
//