.

Om du skullle komma in i mitt rum (och du vill ha det rent och fint), skulle du bli lite lätt chockad. Mitt rum är ofantligt stökigt, och då är det bättre idag än vad det var igår. Du kanske undrar, hur kan hon hitta i den här röran? Jo men det är inte svårt ska du veta, jag vet nästan exakt var saker och ting ligger. Ligger de inte där jag trodde så finns det ett andra alternativ, och där hittar jag saken oftast, om jag inte har hittat den på första stället vill säga, Så du ser, det är inte så svårt.

Frågan är då, varför är det så stökigt? Jo men det ska jag svara på. En annan dag. Nej jag bara dumma mig. Anledningen till att det är ett "organiserat kaos" i mitt lilla rum är för att på söndag tar jag mitt pick och pack och flyttar. Jag flyttar in till Ume i en liten etta på 32 kvadratmeter, vilket passar mig aldelles utmärkt. Så du ser, det finns även en anledning till mitt kaos.

Det har börjat ändras från små saker spridda överallt till stora klumpiga saker som tar över rummet istället. I ligger alla småsakerna, organiserat, och inte alla för då hade det fortfarande inte varit ett kaos i rummet. Oj, vad jag håller på.....

Welliwell...
Nu ska jag dra på core och afro-dans det ska bli jobbigt då jag inte alls är motiverad.

Men vi hörs!
Tjingeling!
//Camilla

Dagen ska spenderas, hur? Det har jag inte riktigt bestämt än. Allt jag vet är att jag är otroligt sugen på choklad och att Lisette fyller år idag så jag ska åka till henne ikväl för att fira hennel och kolla på melodifestivalen, eventuellt mobba Mina om det går åt skogen för BWO, fast det tvivlar jag på.

Så, när jag åker till Lisette ikväll ska jag stanna på Maxi och köpa födelsedagspresent till Lisette, eller ja en del av den (Lisette är övertygad om att jag ska ge henne ngt sexuellt, vilket är väldigt frestande måste jag erkänna så jag har inte släppt tanken helt än). + köpa lite choklad, kuvert och tvättmedel och om jag vill slå på stort så kan en påse chips slinka ner. Jag har inte bestämt det än.

Större delen av veckan har gått ut på att jag ska ta tag i mitt liv. Har det fungerat kan man ju då fråga sig. Svaret är i stort sätt, nej. Jag gjorde väl det nån timme om dagen (om ens det) sen så la jag ner det och lät det passera istället. Men det kan också vara trevligt. Att ha en vecka lathet är inte helt fel om ni frågar mig.

Grattis på fördelsedagen Lisetté!!!
vår bäbis har vuxit, lite men ändå vuxit.
Men du kommer alltid vara klassens bäbis, sorry (NOT)

//Camilla

Kollade precis på ett klipp på Mio min Mio på engelska. För det första är det underbart när man hör dem säga Bosse och Benke som är pi svenskt, mohahaha vad jag garva. För det andra så när Mio frågar Jum Jum om han vill rida på Miramis. Svaret på engelska är; Would I?!
Svaret på svenska är; Oohh ja.

Åh det är så klockrent! Jag hoppas innerligt att ni förstår hur klockrent det faktiskt är. Jag kommer att kunna leva på detta ett tag framöver.

//Camilla

Har du tänkt på hur klockrent Vänner  är, jag är helt fräls i det. Till Lisetté, unagi!! Till er andra... turn! turn! turn!
Åh, hoppas ni förstod det för om ni inte gör det, fråga någon som kan serien.

Jag tog tag i mitt liv idag, eller nja..jag har packat en låda och en kasse. Sedan slutade jag ta tag i mitt liv och la mig i sängen för att låta livet passera ännu en dag.

Mamma ringde lite senare, när jag berättade att jag inte skulle äta ngt ikväll, mamma blev förskräck och gav mig tipps på att ta fram två mackor från frysen lägga på ost och hackad vitlök (jag la även på lite svartpeppar och lite salt) och sedan in i ugnen. Sagt och gjort. Fy vad gott det var! Lätt att jag kan rekommendera det! Fast du måste ju tycka om vitlök annars är det lite kört då det är huvudkryddan =D

I morgon ska jag också göra ett försök att ta tag i mitt liv. Ser hur långt man kommer då.

Nä, nu ska jag nog se färdig på vänner.

Ha de!
//Camilla

Idag är det alla hjärtans dag. Ingen speciell dag men jag tror bestämt jag ska vara bitter ändå och kränga (nej inte sälja, norrlänningar!) godis.  Ska till Lisetté och se på melodifestivalen med lite folk från klassen. Ska bli mysigt. Fortfarande lite läskigt att köra bilen men man måste ju, det är ingen idé att sitta och vara rädd utan ta tjuren vid hornen och helt enkelt göra det :)

Ligger i sängen och lyssnar på disneylåtar, det slår aldrig fel. Känner dock att det kanske är dags att hoppa i dushen men jag tvekar än, då det är så skönt att bara vara, ett tag till.

welliwell...
hopps alla får en bra lördag.
Det hade jag tänkt att jag skulle ha =)

// Camilla

Nu är det nog dags att uppdatera. Det har hänt så mkt sedan jag skrev sist.

I torsdags åkte klassen till Barbro (vår svensklärare) och fikade massa gott. Vi hade olika bra diskussioner och det var roligt att se Barbor i annan miljö och se vart och hur hon bor. Pi trevligt! När vi skulle hem frågade klassen om jag kunde köra hem var och en, snäll om jag är kunde jag självklart det.

Nu, önskar jag att jag inte var så snäll. Det var nämligen så att när vi hade släppt av Rebecca, Lissette och Mina, körde vi vidare för att släppa av Malin och Sofie. Men på vägen krockade vi och var orsaken till en seriekrock. Det var mitt fel, jag såg att bilen framför bromsade för sent, ställde mig på bromsen och gled in i bilen framför som gled in i den som var framför sig. Tur i oturen var det bara vi tre. Jag  hatar gamla bilar! Det är nämligen så att när man går på bilskola får man lära sig om och om igen att när man måste tvärnita så ställer man sig fort som fan på bromsen och kopplingen. Vilket jag gjorde i denna situation också, det är bara det att ställa sig på bomsen fungerar bara när man har ABS-bromsar och det hade inte bilen som jag körde. På halkbanan nämnde de bara vad man skulle göra med bilar utan som en parantes, vilket är att man ska pumpa. Men hur fan pumpar man då??? Och även om du vet det så kan jag lova dig att när paniken infinner sig så står du på bromsen och vägrar släppa den.

Vi klarade oss väldigt bra allihopa men jag har fortfarande en svag känning i axeln och några har varit hos läkaren (inkl. jag). Jag körde hem allihopa efter att vi fixat med det praktiska. Utom Nicklas då, som hade ont i ryggen så jag släppte av honom på sjukhuset. Under hela tiden har jag varit lite skakig men lugn, koncentrerad på det jag har hållt på med, inte kännt efter hur jag mår.

Jag kom hem till Strömbäck, försökte få tag i vaktmästaren som har hand om bilen, men förgäves. Tillslut pratar jag in ett meddelande på telefonsvararen där jag berättar att jag har krockat men att  bilen kom lindrigt undan och att jag skulle få tag på honom nästa dag. Jag gick in på mitt rum, la mig i sängen ringde mammma för jag visste att hon ville veta vad som hänt. När Mirja berättar att mamma inte är hemma brister det för mig. Min chock nr 1 kommer och min hönssyster får ta den. Mirja, bäst som hon är, pratar lungt med mig, försöker att inte få panik, blir dock kritvit i ansiktet och glansig i ögonen. Efter fem min kommer mamma hem. Hon ser direkt på Mirja att något har hänt och Mirja säger, Camilla har varit med i en seriekrock, varpå jag skriker i telefon; Neeej!!!!! Så får du inte säga!!!!!!!

Mamma tar telefonen frågar oroligt vad som hänt, jag berättar lite snabbt. Mamma bestämmer att det är bäst att hon ringer upp på hemtelefonen så att mina pengar inte försvinner i ett nafs. Jag, hinner lugna ner mig en smula men när mamma ringer kommer chock nr 2. Underbara mamma pratar lungt med mig, berättar att jag måste klä mig varmt, vira in mig i en filt och sedan när vi pratat klart hitta ngn att prata med + göra sjuksoppa som jag ska äta. Sjuksoppa fixar nästan allt. Under tiden jag lagar den kommer min granne upp, han frågar om jag är sjuk då jag har på mig pjamasbrallor och ngn tröja + en filt om mig, varpå jag berättar, nej jag har precis krockat. Vi pratar ett tag och jag anser att det var det pratet mamma tyckte jag skulle ha. En fråga som mamma också ställde var om jag hade ngn som kunde krama om mig och vid det tillfället ville jag ju bara ha mamma så då fanns det inte en enda person, nu vet jag att Annica hade gjort det men som sagt, jag var i chock.

Hela släkten ringer under kvällen, pappa två ggr. Mamma 3 ggr, Mirja berättar att hon suttit och skakat lika länge som jag gjort. Det var mkt härligt att få höra de vänliga rösterna som är sååå långt bort från mig även om det var av en tråkig anledning. Jag själv somnar vid halv elva på kvällen vilket jag inte gjort på över att halvår.

Dagen efter får min kropp en reaktion så jag sitter och skakar hela frukosten. Den slutar när jag kommer till klassrummet men jag kan ju inte påstå att jag var överdrivet aktiv den dagen. Johanna och jag åkte till sjukhuset sen för att kolla upp våra ryggar, vi fick vänta i tre timmar men eftersom man hade gott sällskap så var det inte så farligt ändå.

Lördagen vågade jag mig ut och körde bussen igen, för jag ville verkligen se melodifestvalen med Mina, LIstette, Johanna och Christoffér. Du kan heller inte sluta köra för en olycka, visst det var läskigt att köra i början men det gick bra och jag körde otroligt försiktigt den kvällen. Vi hade en mkt lyckade kväll även om Nina och Marie inte kom vidare. Jag hejar inte på Marie jag mobbar bara Mina för att hon tycker att Marie är så värdelös.

Jag läste på min mejl i lördags där Barbro hade skrivit om att hon hade fått reda på om olyckan och att hon beklagade, varpå jag skrev nästa dag att jag hoppades innerligt att hon inte hade dåligt samvete för något som var mitt fel.

Glömde berätta en sak, det har snöat  om vartannat i drygt 5 dagar nu. Gissa om vi har snö nu + att jag börjar faktiskt bli lite smått trött på den nu.

Nu har jag pratat av mig otroligt mkt men ibland så måste man

Må väl!
//Camilla

Såå....jag lever. Knappt.

Killen var snäll, inte min typ men snäll.

Har upptäckt att jag har blivit små förtjust i Soran Ismail.
Jag vet att det låter knäppt. Men när jag läser på hans blogg så ser man hur hans hjärna är otroligt intressant. Och när jag upptäckte hans hjärna så blev jag lite intresserad av honom i utrseendet också. Spec när han har t-shirt, kavaj och vänta på det..... sjal. Oj oj oj...då blev jag såld. Men det är liten av en hemlis så det behöver ni inte säga till någon ;)

Ha det sött allihopa!
//Camilla

oj oj oj....nervös är väl det rätta ordet.

Ska träffa honom idag, hoppas jag kommer att överleva...om jag dör, skyll på Mina =)

Ne, det kommer nog att gå bra, och gör det inte det så har jag iallefall försökt.

ni får veta mer imorgon..tror jag...om jag lever vill säga...

Fast det tror jag att jag gör, han verkar vara en trevlig typ

well well

adjöss!!
//Camilla

Helgen har varit toppen! Frida kom i torsdags, det var så härligt att få se ett ansikte man känner igen, så väl.

Vi var under hela helgen på maxi en gång om dagen, förrutom idag då. Jag har nog aldrig varit så ofta på maxi som denna veckan. Vi har knaprat massa godis, chips och druckit lite cola. Vi har skrattat som tusen mkt åt mig men också åt Jeff Dunham. Oj oj oj...

Vi färgade mitt hår mörkrött, åkte längdskidor (vilket gjorde att vi skrattade åt mig). Hade mysigt och njutit av varandras sällskap.

Jag är så lycklig att Frida kom hit. Mindre lycklig att hon åkte igen. Fy vad jobbigt det var! + att jag var tvungen att hålla igen tårarna tills jag kom hem igen, orsak, var tvungen att hämta Nicklas på väg hem. Och jag ville inte visa några tårar för Nicklas. Jag är inte den personen som visar mina tårar utan håller mig tills jag är helt ensam.

Vill väldigt gärna att Frida kommer snart och hälsar på igen, och då får hon gärna ta med isig Steffen.

Någon annan som vill komma och hälsa på`???

//Camilla