Förvirrad
Jag är helt domnad. Jag har slutat känna. Eller inte slutat känna helt, jag kan känna ytlig glädje, kanske även äkta glädje. Men jag känner inte det som jag vet att jag egentligen känner. Det pågår någonting inuti kroppen men jag kan inte definiera det. Plöstligt på lektionerna eller på nån rast så bubblar det upp och jag känner något men det varar bara en nanosekund så jag hinner aldrig känna det ordentligt och kan då heller inte definiera det. Otroligt frustrerande!
Ibland (ofta) har jag också en tryckande känsla över brösten som ibland förvandlar sig till den där elekrisiteten som jag brukade känna. Är dock inte säker på om det är den gamla elekrisiteten eller om det är en ny och vad betyder den isåfall?
Det är på många sätt skönt att inte känna något. Att inte känna mitt hjärta krossas varje gång jag ser honom eller varje gång jag pratar med honom. Att inte gå runt med gråten i halsen. Att kunna låtsas som om ingenting har hänt.
Varje dag genomgår jag en slags tortyr som jag tror kommer vara ett tag. Något som jag upptäckte här om dagen. Han har nämligen börjat använda de sorters kläder som jag är sååå löjligt svag för. Allt jag vill är att gå fram till honom och... Tortyr som sagt. Eller, eftersom jag inte känner särskilt mycket så är det kanske inte en äkta tortyr men den dagen som jag börjar känna igen...fan.
Mina ögon dras mot honom, ofta. Jag försöker gömma mig bakom folk så jag slipper se honom, men jag måste samtidigt bete mig som vanligt. Knivig situation. Det har dock gått relativt bra nu i två dagar men man vet ju aldrig hur framtiden kommer att bli.
I huvudet surrar konversationen om och om igen. " Jag har också lika stor det i det hela..." "Om man tror att den personen har fått känslor eller självklart om man själv börjar få känslor för den personen..." " Därför har jag berättat det här för henne..." "Efter det som hände på *censur* och *censur* så undrar jag vad du känner..." " Du är en jättego tjej och..." " Det har tisslats och tasslats om oss..."
På ett sätt vill jag fortsätta som det har varit innan med vår elekricitet, det speciella leendet bara för mig, vi närmar oss varandra på ett oskyldigt sätt, att jag tillslut får kyssa honom. Frida och andra säger att han har känslor för mig. Betyder det att jag ska försöka vinna honom? Ska jag låtsas som om solen skiner? Nej, han har gjort sitt val, han valde henne. Precis som jag visste och tyckte att han skulle göra. Innerst inne ville jag att han skulle välja mig.
Varför valde du inte mig? Jag vet att det är superkomplicerat men jag ville och vill fortfarande att du ska välja mig. Att du vill ha mig och utforska mig på samma sätt som jag vill ha dig och utforska dig, vem du är, hur du är, alla dina fel och alla dina positiva sidor. Är det för att du är rädd? Är det för att du bryr dig så mycket om vad andra tycker och tänker? Är det för att de vibbar jag har känt har inte existerat? Eller är det helt enkelt för att det du känner för mig är inte ens i närheten av vad du känner för henne? Antagligen är det de sistnämnda. Det är det sista.
Så varför känner jag ingenting? Varför kan jag inte känna något? Jag vill känna något. Jag vill få det överstökat och gå vidare med mitt liv. Jag vill göra det här och jag vill göra det nu. Fan att hjärnan och hjärtat inte lyssnar på varandra...
Hej, mitt namn är Camilla och jag är förvirrad.
Ibland (ofta) har jag också en tryckande känsla över brösten som ibland förvandlar sig till den där elekrisiteten som jag brukade känna. Är dock inte säker på om det är den gamla elekrisiteten eller om det är en ny och vad betyder den isåfall?
Det är på många sätt skönt att inte känna något. Att inte känna mitt hjärta krossas varje gång jag ser honom eller varje gång jag pratar med honom. Att inte gå runt med gråten i halsen. Att kunna låtsas som om ingenting har hänt.
Varje dag genomgår jag en slags tortyr som jag tror kommer vara ett tag. Något som jag upptäckte här om dagen. Han har nämligen börjat använda de sorters kläder som jag är sååå löjligt svag för. Allt jag vill är att gå fram till honom och... Tortyr som sagt. Eller, eftersom jag inte känner särskilt mycket så är det kanske inte en äkta tortyr men den dagen som jag börjar känna igen...fan.
Mina ögon dras mot honom, ofta. Jag försöker gömma mig bakom folk så jag slipper se honom, men jag måste samtidigt bete mig som vanligt. Knivig situation. Det har dock gått relativt bra nu i två dagar men man vet ju aldrig hur framtiden kommer att bli.
I huvudet surrar konversationen om och om igen. " Jag har också lika stor det i det hela..." "Om man tror att den personen har fått känslor eller självklart om man själv börjar få känslor för den personen..." " Därför har jag berättat det här för henne..." "Efter det som hände på *censur* och *censur* så undrar jag vad du känner..." " Du är en jättego tjej och..." " Det har tisslats och tasslats om oss..."
På ett sätt vill jag fortsätta som det har varit innan med vår elekricitet, det speciella leendet bara för mig, vi närmar oss varandra på ett oskyldigt sätt, att jag tillslut får kyssa honom. Frida och andra säger att han har känslor för mig. Betyder det att jag ska försöka vinna honom? Ska jag låtsas som om solen skiner? Nej, han har gjort sitt val, han valde henne. Precis som jag visste och tyckte att han skulle göra. Innerst inne ville jag att han skulle välja mig.
Varför valde du inte mig? Jag vet att det är superkomplicerat men jag ville och vill fortfarande att du ska välja mig. Att du vill ha mig och utforska mig på samma sätt som jag vill ha dig och utforska dig, vem du är, hur du är, alla dina fel och alla dina positiva sidor. Är det för att du är rädd? Är det för att du bryr dig så mycket om vad andra tycker och tänker? Är det för att de vibbar jag har känt har inte existerat? Eller är det helt enkelt för att det du känner för mig är inte ens i närheten av vad du känner för henne? Antagligen är det de sistnämnda. Det är det sista.
Så varför känner jag ingenting? Varför kan jag inte känna något? Jag vill känna något. Jag vill få det överstökat och gå vidare med mitt liv. Jag vill göra det här och jag vill göra det nu. Fan att hjärnan och hjärtat inte lyssnar på varandra...
Hej, mitt namn är Camilla och jag är förvirrad.
Det är över nu
Vi pratade idag. Jag fattade inte riktigt hans känslor för mig men i slutändan så stod det klart att vi ska bara vara vänner. Vi håller oss till vår lilla pakt som fanns innan allt annat skit kom in. Detta är egentligen en superbra sak. Det var ju det jag ville hela tiden. Eller nja, det var vad min hjärna ville hela tiden. Mitt hjärta säger något annat...
Tack så mycket Johanna för att du så fint och subtilt stannade kvar med mig på stan fast du strax innan hade sagt att det skulle bli skönt att komma hem. Det är guld värt!!
Empty spaces, what are we living for
Abandoned places, I guess we know the score
On and on, does anybody know what we are looking for
Another hero, another mindless crime
Behind the curtain, in the pantomime
Hold the line, does anybody want to take it anymore
The show must go on
The show must go on
Inside my heart is breaking
My make-up may be flaking
But my smile still stays on
Whatever happens, I'll leave it all to chance
Another heartache, another failed romance
On and on, does anybody know what we are living for
I guess I'm learning, I must be warmer now
I'll soon be turning, round the corner now
Outside the dawn is breaking
But inside in the dark I'm aching to be free
The show must go on
The show must go on
Inside my heart is breaking
My make-up may be flaking
But my smile still stays on
My soul is painted like the wings of butterflies
Fairytales of yesterday will grow but never die
I can fly my friends
The show must go on
The show must go on
I'll face it with a grin
I'm never giving in
On with the show
I'll drop the bill, I'll overkill
I have to find the will to carry on
With the
On with the show
The show must go on
Tack så mycket Johanna för att du så fint och subtilt stannade kvar med mig på stan fast du strax innan hade sagt att det skulle bli skönt att komma hem. Det är guld värt!!
Drömmar
I natt drömde jag om alla killar jag någonsin varit förtjust i. Vilket innebär att det typ var tre stycken + en okänd (tror han hette Magnus). Märkligt var det iallefall. Jag tror att det beror på all förvirring inom mig som gör att jag börjar tänka på alla tre som någonsin har betytt något för mig.
Det är ganska skönt att jag inte får det där fåniga leendet av Elias längre. Jag blir fortfarande glad när han ringer eller hör av sig på annat sätt men det är verkligen inte på samma sätt längre. Detta har iof övergått till en annan person men då Elias har varit den personen i 3 eller 4 år så är det otroligt skönt när det inte är det =)
Idag är det nio dagar tills världens underbaraste Lovisa och jag är i London (London baby!). Det är helt otroligt! Imorgon skulle jag helst vilja gå på gymmet och träna men det går inte då jag måste inhandla det sista + växla pengarna. Det blir inte supermkt men 6000 svenska ska bli 575,14 pund. Fy va lite det känns. Hm...man kanske få snåla lite när det kommer till mat i London. Äh, va fan. Jag har pengar och det är meningen att jag ska göra mig av med dem. Fy fan så skönt att bara leva och inte tänka på något annat =) Jag längtar som en tooooook efter min Fis och vår resa som vi ska göra tillsammans <3<3<3
Idag blir det improshow. Det innebär att jag får kolla på två snygga män (tvillingar men ändå) utan att skämmas för det, för alla andra gör det också. Ska bli kul och se vilka från skolan som kommer dit. Ännu roligare ska det bi att se hur tolkningen blir. Det ska bli såååååå intressant att se hur en improshow tolkas.
Nä, de e väl dags att börja bege sig.
Ha't fint!
Det är ganska skönt att jag inte får det där fåniga leendet av Elias längre. Jag blir fortfarande glad när han ringer eller hör av sig på annat sätt men det är verkligen inte på samma sätt längre. Detta har iof övergått till en annan person men då Elias har varit den personen i 3 eller 4 år så är det otroligt skönt när det inte är det =)
Idag är det nio dagar tills världens underbaraste Lovisa och jag är i London (London baby!). Det är helt otroligt! Imorgon skulle jag helst vilja gå på gymmet och träna men det går inte då jag måste inhandla det sista + växla pengarna. Det blir inte supermkt men 6000 svenska ska bli 575,14 pund. Fy va lite det känns. Hm...man kanske få snåla lite när det kommer till mat i London. Äh, va fan. Jag har pengar och det är meningen att jag ska göra mig av med dem. Fy fan så skönt att bara leva och inte tänka på något annat =) Jag längtar som en tooooook efter min Fis och vår resa som vi ska göra tillsammans <3<3<3
Idag blir det improshow. Det innebär att jag får kolla på två snygga män (tvillingar men ändå) utan att skämmas för det, för alla andra gör det också. Ska bli kul och se vilka från skolan som kommer dit. Ännu roligare ska det bi att se hur tolkningen blir. Det ska bli såååååå intressant att se hur en improshow tolkas.
Nä, de e väl dags att börja bege sig.
Ha't fint!
Det är inte lätt när det är svårt
Igår stod bowling på schemat. Discobowling. It was awesome! Jag själv är dock värdelös på bowling men glädjs när jag lyckas få ner en kägla *klapp på axeln*. Under tiden forstätter det hemska snöandet och det blir bara mer och mer, halare och halare. Fy fan. Min reaktion på det hela, starta ett snöbollskrig. Jag började med Lisette sen gick jag på Jocke, men de var ju flera så det var inte riktigt lika roligt. Plötsligt upptäcker jag Adam som står ensam och tar bort snön från sin bil. Mohaha, djävulshorn kommer fram och jag börjar kasta, när han kommer närmre så "råkar" jag lägga lite snö i nacken på honom. Vi börjar typ brottas och då han har gått i marsial arts så vet han hur han ska "avväpna" sin fiende så jag hamnade i någon ställning som liknar när kvinnan slängs bakåt i slutet av en dans. Där hamnade jag några gånger och fick stå så aldelles för länge. Holy crap, min rygg! Men roligt var det. Fick dock honom till att blöda och det var allt annat än meningen. Men roligt hade vi! Idag känns det nästan som om jag vore bakis. Trött och huvudvärk och sängen är min bästa vän.
Vi försöker halvignorera varandra. Vi försöker göra detta till vänskap om inte mindre. Två personer som pratar med varandra då och då. Detta är bra. Men det är också jättedåligt. Jag kände igår att jag var såååå nära gråten. Men sen tog jag mig i kragen och tänkte, men det är ju det här jag vill. Jag vill ju att vi bara ska vara vänner. Jag tog nya tag, och då började han prata med mig, satte sig brevid mig, kollade mig i ögonen. Usch, de där otroligt vackra ögonen. Nej! Vänner, vi är vänner inget annat. Så jag gick till min klass och försökte ignorera allt.
It's just a little crush, finns det ju en låt som heter. Men när fan tar den slut då? För allas bästa är det att jag faller ur min förälskelse och det är snart! Tack och lov för lov och praktik. Då kan vi återigen ta paus från varandra och se varandra i ögonen på det sättet som vi ibland gör. Nej! Ska inte tänka på de där ögonen sa jag ju!! Gahaaa!!
Jag är mentalt rubbad, jag vet men tydligen blir man det när man har såna här (säger man bara så i söder?) känslor.
Nu ska jag lyssna färdigt på bullerbyn och sedan blir det att kolla på film.
Vi försöker halvignorera varandra. Vi försöker göra detta till vänskap om inte mindre. Två personer som pratar med varandra då och då. Detta är bra. Men det är också jättedåligt. Jag kände igår att jag var såååå nära gråten. Men sen tog jag mig i kragen och tänkte, men det är ju det här jag vill. Jag vill ju att vi bara ska vara vänner. Jag tog nya tag, och då började han prata med mig, satte sig brevid mig, kollade mig i ögonen. Usch, de där otroligt vackra ögonen. Nej! Vänner, vi är vänner inget annat. Så jag gick till min klass och försökte ignorera allt.
It's just a little crush, finns det ju en låt som heter. Men när fan tar den slut då? För allas bästa är det att jag faller ur min förälskelse och det är snart! Tack och lov för lov och praktik. Då kan vi återigen ta paus från varandra och se varandra i ögonen på det sättet som vi ibland gör. Nej! Ska inte tänka på de där ögonen sa jag ju!! Gahaaa!!
Jag är mentalt rubbad, jag vet men tydligen blir man det när man har såna här (säger man bara så i söder?) känslor.
Nu ska jag lyssna färdigt på bullerbyn och sedan blir det att kolla på film.
Farväl 20. Hej 21!
Trött!! Är inte ni det också? Jag är så löjligt trött denna helgen. Trodde inte att veckan skulle ta så hårt på mig, men tydligen gjorde den det. Har inte klarat att hålla mig vaken alls länge nu, har dock vaknat ganska tidigt men ändå. Det är ganska störigt att man inte klarar av att hålla sig vaken och vara social med folk.
Imorgon blir jag 21 år. Tänk, 21! Jag undrar om 21 kommer bjuda på lika många överraskningar och awesomhet som 20 gjorde. Jag hoppas dock att 21 kan bli utan dödsfall. Blir det inte det så kommer jag storstrejka.
Jag tror att 21 kommer att bli awesome! Om ni undrar vad jag grundar det på, så kan jag tala om det för er. Om två veckor och två dagar befinner jag mig i det fantastiska London med den ännu mer fantastiska Lovisa! Innan jag beger mig dit så får jag träffa Frida och Steffen + att Frida kommer till London och på fredagen ska vi luncha =)
Jag kommer att få tag i en lägenhet som jag passar mig superbra och är ungefär där jag vill bo.
Jag kommer att utvecklas i skolan mer än vad jag har gjort på över ett år, vilket jag redan har börjat med.
Jag kommer att ge de mest fantastiska julklapparna till familjen.
Jag kommer få mitt hjärta, men förhoppningsvis kommer jag också känna mer i hjärtat efter den erfarenheten (nej, jag har inte släppt honom än, tror inte jag kommer göra det riktigt än heller).
Jag vet att det kommer vara många nergångar men också många upp.
Så jag bjuder ett stort farväl till 20 och tackar för vårt år tillsammans och välkomnar glatt 21!
Imorgon blir jag 21 år. Tänk, 21! Jag undrar om 21 kommer bjuda på lika många överraskningar och awesomhet som 20 gjorde. Jag hoppas dock att 21 kan bli utan dödsfall. Blir det inte det så kommer jag storstrejka.
Jag tror att 21 kommer att bli awesome! Om ni undrar vad jag grundar det på, så kan jag tala om det för er. Om två veckor och två dagar befinner jag mig i det fantastiska London med den ännu mer fantastiska Lovisa! Innan jag beger mig dit så får jag träffa Frida och Steffen + att Frida kommer till London och på fredagen ska vi luncha =)
Jag kommer att få tag i en lägenhet som jag passar mig superbra och är ungefär där jag vill bo.
Jag kommer att utvecklas i skolan mer än vad jag har gjort på över ett år, vilket jag redan har börjat med.
Jag kommer att ge de mest fantastiska julklapparna till familjen.
Jag kommer få mitt hjärta, men förhoppningsvis kommer jag också känna mer i hjärtat efter den erfarenheten (nej, jag har inte släppt honom än, tror inte jag kommer göra det riktigt än heller).
Jag vet att det kommer vara många nergångar men också många upp.
Så jag bjuder ett stort farväl till 20 och tackar för vårt år tillsammans och välkomnar glatt 21!
If I could write you a song and make you fall in love with me, I would
Det är krångligt det här. Vi halvignorerar varandra men samtidigt pratar med varandra. Det känns som att jag borde göra det lättare för honom och inte prata med honom, om inte han pratar med mig förstås. Jag har försökt. På måndagen kände jag av var han befann sig (han var på halvignorera) och utgick efter det. På tisdagen körde jag på ignorera, försökte även att inte kolla på honom (misslyckades några gånger), men så började han prata med mig. Jag är inte en sådan som person som kan ignorera . Jag är en glad liten skit som pratar med allt och alla. Så det jag borde göra är att prata som om det inte finns något mellan oss. Som om vi bara är.
Kan man dock ignorera den energin som finns mellan oss? Den finns där inte alltid men när vi går där brevid varandra så dyker den upp. På den positiva sidan så hamnar vi inte i dessa situationer särskilt ofta. Idag är ett bra exempel, två utav tre så fanns det inget där. Eller egentligen kanske det var alla tre gånger men min mage fladdrade till en gång och vem vet, kanske även hans gjorde det. NEJ! Jag får inte tänka så. Inte fundera på vad han tänker och känner för mig. Då blir det omöjligt för mig att förändra vår relation till en vänskapsrelation. Jag SKA lyckas! Jag MÅSTE lyckas. Annars...
Kan man dock ignorera den energin som finns mellan oss? Den finns där inte alltid men när vi går där brevid varandra så dyker den upp. På den positiva sidan så hamnar vi inte i dessa situationer särskilt ofta. Idag är ett bra exempel, två utav tre så fanns det inget där. Eller egentligen kanske det var alla tre gånger men min mage fladdrade till en gång och vem vet, kanske även hans gjorde det. NEJ! Jag får inte tänka så. Inte fundera på vad han tänker och känner för mig. Då blir det omöjligt för mig att förändra vår relation till en vänskapsrelation. Jag SKA lyckas! Jag MÅSTE lyckas. Annars...
Förra inlägget forts.
Jag känner hur jag sjunker djupare och djupare...
Idag har den bra sidan vunnit. Det finns bara ett problem, detta påverkar mig mycket mer än vad jag trodde det skulle göra.
Det finns två låtar som passar ganska bra för det jag känner just nu. Den första är en liten del från min favorit-musikal RENT och den andra är från en annan musikal (dock endast den nyaste filmversionen) och det är Fame.
Goodbye love
Came to say goodbye,love,
Goodbye
Just came to say
Goodbye love
_______________________________________
f I walk would you run
If I stop would you come
If I say you’re the one would you believe me
If I ask you to stay would you show me the way
Tell me what to say so you don’t leave me
The world is catching up to you
while your running away to chase your dream
Its time for us to make a move cause we are asking one another to change
and maybe im not ready
but I'll try for your love
I can hide up above
I will try for your love
we’ve been hiding enough
if I sing you a song would you sing along
or wait till im gone , oh how we push and pull
if I give you my heart would you just play the part
or tell me it’s the start of something beautiful
am I catching up to you
while your running away , to chase your dreams
its time for us to face the truth cause we are coming to each other to change
and maybe im not ready
but I'll try for your love
I can hide up above
I will try for your love
we’ve been hiding enough
I will try for your love
I can hide up above
If I walk would you run
If I stop would you come
If I say you’re the one would you believe me
Idag har den bra sidan vunnit. Det finns bara ett problem, detta påverkar mig mycket mer än vad jag trodde det skulle göra.
Det finns två låtar som passar ganska bra för det jag känner just nu. Den första är en liten del från min favorit-musikal RENT och den andra är från en annan musikal (dock endast den nyaste filmversionen) och det är Fame.
Goodbye love
Came to say goodbye,love,
Goodbye
Just came to say
Goodbye love
_______________________________________
f I walk would you run
If I stop would you come
If I say you’re the one would you believe me
If I ask you to stay would you show me the way
Tell me what to say so you don’t leave me
The world is catching up to you
while your running away to chase your dream
Its time for us to make a move cause we are asking one another to change
and maybe im not ready
but I'll try for your love
I can hide up above
I will try for your love
we’ve been hiding enough
if I sing you a song would you sing along
or wait till im gone , oh how we push and pull
if I give you my heart would you just play the part
or tell me it’s the start of something beautiful
am I catching up to you
while your running away , to chase your dreams
its time for us to face the truth cause we are coming to each other to change
and maybe im not ready
but I'll try for your love
I can hide up above
I will try for your love
we’ve been hiding enough
I will try for your love
I can hide up above
If I walk would you run
If I stop would you come
If I say you’re the one would you believe me
Inre monolog
Ni skulle höra min inre monolog just nu. Eller, monolog och monolog. Jag skriker på mig själv fram och tillbaka. Det här är FEL! Jag vet, men det är ändå rätt! NEJ! JO! NEJ! Han har någon ANNAN, han är inte DIN!!!!!!!! Jag vet, men... Inga men! JO! NEJ! JO! NEJ! Du måste släppa honom!!! Jag kan inte! Kan du visst! NEJ! JOOO! Jag vill inte släppa, inte än. Men du MÅSTE! Men vi har ju inte gjort något!! INTE?! NEJ DET HAR VI INTE!!! Men om ni fortsätter så kommer det att HÄNDA eller hur?! Jag kan ärligt inte säga nej på det för... Ja jag vet. Men du måste släppa honom nu!!! Kan jag inte få vara en mysevän med honom då, så som Rickard och jag är?? Det är STOR skillnad mellan honom och Rickard!! Men jag vill ju ha kvar honom i mitt liv som en...ja du vet. NEJ NEJ NEJ!!!! JO! JO! JO!!!!! Du får endast ha honom som distansvän. NEEEEEEEEEEJ!!!!! JOOOOOOOOOOOOO! Jag vill INTE!!! Så synd om dig då!
Så här håller jag på. Eller nja kanske inte hela tiden. Större delen av dagen är jag som "hög". Men framåt 18-tiden börjar jag skrika på mig själv igen. Oftast vinner den bra sidan, sedan får jag se honom och då vinner den dåliga sidan (alltså den som vill ha honom).
Ja jag vet. Jag är så "fucked up" att den är ett under att jag kan prata ordentligt...
Så här håller jag på. Eller nja kanske inte hela tiden. Större delen av dagen är jag som "hög". Men framåt 18-tiden börjar jag skrika på mig själv igen. Oftast vinner den bra sidan, sedan får jag se honom och då vinner den dåliga sidan (alltså den som vill ha honom).
Ja jag vet. Jag är så "fucked up" att den är ett under att jag kan prata ordentligt...
Hua!
Vet ni, idag är det 3 veckor sedan, eller ja, det är väl egentligen imorgon som det är pi 3 veckor men ändå. Det är tre veckor sedan jag fick min första förälskelse. Den håller stadigt i mig fortfarande och samtidigt som jag är väldigt kluven så njuter jag av den känsla som jag saknat och alltid velat ha.
Igår träffades vi igen, och nej det var inte på skolan. Jag tänker inte berätta vad som hände, men huuuuuuua! Det hjälpte mig inte direkt att förtränga mina känslor. Speciellt inte nu när jag nästan vet att han känner samma för mig.
Crap! Jag kommer hamna i helvetet, jag är helt säker på det. Lucky me, så tror jag inte på himmel och helvete men ändå. Ok, det har inte hänt hänt något men det har ändå hänt något. Många hintar om att han tycker om mig också. Exempelvis: "jag vet inte vad det är men jag kan inte koncentrera mig när jag *piiip* med dig." Eller...ska jag berätta?Hmm...nae. Ni får bara det exempelt. =)
Var också på salsa igår. Det var askul! Speciellt då vi var några från skolan som vi kunde dansa med. Synd bara att Robert inte kom men vi hade ju Adam och David. Blev också uppbjuden av någon gubbe som blev lite sur när jag inte fattade vad han menade men det var roligt ändå.
Har också hittat något som jag kan ge tillbaka Adam på. Vet inte om jag har berättat det innan då jag har varit upptagen med något annat (A), men Adam "mobbar" mig för att jag är från skåne vilket jag INTE är! Jag försöker förtvivlat hitta saker att mobba tillbaka med, men jag har inte riktigt hittat något. Förrutom att göra honom osäker och ifrågastätta hans påståenden så har jag inte riktigt kunnat äga ngt tillbaka. Har funderat på att mobba honom för att han är från Ungern men det känns som om det vore rasistiskt och jag är definitivt inte det såå..bort med den. Men nu har jag äntligen hittat något som jag kan lägga till på listan. Nästa gång folk träffar Adam så ska de fråga honom vad ett timlås är. Han kommer inte bli glad på mig men jag kommer att skutta av lycka. =)
I förrgår visade Jenni mig bilder från deras Turkiet resa. Mitt bland bilderna kom en bild som jag verkligen inte behövde se... It has scared me for life! De andra bilderna var helt ok men just den som Jenni var helt oförberedd på att den skullle komma upp var...oj oj oj. Har dock lovat Jenni att inte säga ngt om bilden så jag lämnar det vid det. Men it was horrible!!! =)
Ska nog bege mig nu. Vill bara avsluta med ett tihi också.
Tihi!
//Camilla
Igår träffades vi igen, och nej det var inte på skolan. Jag tänker inte berätta vad som hände, men huuuuuuua! Det hjälpte mig inte direkt att förtränga mina känslor. Speciellt inte nu när jag nästan vet att han känner samma för mig.
Crap! Jag kommer hamna i helvetet, jag är helt säker på det. Lucky me, så tror jag inte på himmel och helvete men ändå. Ok, det har inte hänt hänt något men det har ändå hänt något. Många hintar om att han tycker om mig också. Exempelvis: "jag vet inte vad det är men jag kan inte koncentrera mig när jag *piiip* med dig." Eller...ska jag berätta?Hmm...nae. Ni får bara det exempelt. =)
Var också på salsa igår. Det var askul! Speciellt då vi var några från skolan som vi kunde dansa med. Synd bara att Robert inte kom men vi hade ju Adam och David. Blev också uppbjuden av någon gubbe som blev lite sur när jag inte fattade vad han menade men det var roligt ändå.
Har också hittat något som jag kan ge tillbaka Adam på. Vet inte om jag har berättat det innan då jag har varit upptagen med något annat (A), men Adam "mobbar" mig för att jag är från skåne vilket jag INTE är! Jag försöker förtvivlat hitta saker att mobba tillbaka med, men jag har inte riktigt hittat något. Förrutom att göra honom osäker och ifrågastätta hans påståenden så har jag inte riktigt kunnat äga ngt tillbaka. Har funderat på att mobba honom för att han är från Ungern men det känns som om det vore rasistiskt och jag är definitivt inte det såå..bort med den. Men nu har jag äntligen hittat något som jag kan lägga till på listan. Nästa gång folk träffar Adam så ska de fråga honom vad ett timlås är. Han kommer inte bli glad på mig men jag kommer att skutta av lycka. =)
I förrgår visade Jenni mig bilder från deras Turkiet resa. Mitt bland bilderna kom en bild som jag verkligen inte behövde se... It has scared me for life! De andra bilderna var helt ok men just den som Jenni var helt oförberedd på att den skullle komma upp var...oj oj oj. Har dock lovat Jenni att inte säga ngt om bilden så jag lämnar det vid det. Men it was horrible!!! =)
Ska nog bege mig nu. Vill bara avsluta med ett tihi också.
Tihi!
//Camilla
Ja, jag vet att jag är lite smått rubbad ;-)
=)
Det är ungefär så jag känner majoriteten av tiden. Inget kommer dock att hända mellan oss, vi kommer nog bara att bli goa vänner. Men vet ni vad, jag tar det. Jag har honom gärna som god vän än att inte ha honom alls. Men, måste säga att kolla in i de där ögonen och se det där leendet när det bara är för mig (vilket det är lite då och då), det kommer nog alltid att få min mage att pirra.
Igår frågade någon mig om han inte hade haft en flickvän, skulle jag vilja ha honom då? Jag kände att jag inte kunde ljuga, för mitt leende skulle avslöja mig ganska rejält så därför svarade jag ja. Jag kände också att det var viktigt för mig att berätta att så länge han har någon så kommer jag inte göra någonting. Det förstörde så mycket mellan min mamma och pappa samt relationen mellan Frida och pappa och kanske så förstördes även relationen mellan pappa och mig.
I morse när vi såg varandra så sken han upp och gav mig det där leendet. Det leendet som får mig att smälta. Det leendet som jag vet, bara var för mig (kan bero på att ingen annan var bakom mig).Jag fick verkligen kämpa för att inte låtsas om det och koncentrera mig på de andra omkring om honom. Men jag var kunde inte hålla mig helt utan jag gav honom ett litet leende och sedan sa jag god morgon till honom och hans vänner.
Ååhh om omständigheterna bara hade varit annorlunda. Önska! Hoppas! Nej! Jag vill att han ska vara lycklig, även om det inte är jag som gör honom lycklig. Hur skulle världen vara om han gick med smärta i hjärtat? Oumbärligt för mig.
Ja, jag är överbeskyddande. Det är jag iof när det kommer till alla jag bryr mig om. Om det är någon som ska såra någon så är det jag som ska göra det, ingen annan för då får de med mig att göra. Jag har åtskilliga gånger varit på väg att göra många dumma saker då någon behandlat mina nära illa. Men istället för att skada de som skadar försöker jag finnas där för den skadade/sårade. Men det tar verkligen emot att inte göra något, det ska ni veta.
Sidetrack!
Tillbaka till det jag pratade om... Imorgon får jag nog fler än ett leende, om det är enbart för mig eller ej spelar ingen roll. Så länge han ler... =)
Men, jag ska försöka komma över denna lilla förälskelse för jag vet att det bara kommer att såra mig. Men inte än, snart, inte än...snart.
//Camilla
Det är ungefär så jag känner majoriteten av tiden. Inget kommer dock att hända mellan oss, vi kommer nog bara att bli goa vänner. Men vet ni vad, jag tar det. Jag har honom gärna som god vän än att inte ha honom alls. Men, måste säga att kolla in i de där ögonen och se det där leendet när det bara är för mig (vilket det är lite då och då), det kommer nog alltid att få min mage att pirra.
Igår frågade någon mig om han inte hade haft en flickvän, skulle jag vilja ha honom då? Jag kände att jag inte kunde ljuga, för mitt leende skulle avslöja mig ganska rejält så därför svarade jag ja. Jag kände också att det var viktigt för mig att berätta att så länge han har någon så kommer jag inte göra någonting. Det förstörde så mycket mellan min mamma och pappa samt relationen mellan Frida och pappa och kanske så förstördes även relationen mellan pappa och mig.
I morse när vi såg varandra så sken han upp och gav mig det där leendet. Det leendet som får mig att smälta. Det leendet som jag vet, bara var för mig (kan bero på att ingen annan var bakom mig).Jag fick verkligen kämpa för att inte låtsas om det och koncentrera mig på de andra omkring om honom. Men jag var kunde inte hålla mig helt utan jag gav honom ett litet leende och sedan sa jag god morgon till honom och hans vänner.
Ååhh om omständigheterna bara hade varit annorlunda. Önska! Hoppas! Nej! Jag vill att han ska vara lycklig, även om det inte är jag som gör honom lycklig. Hur skulle världen vara om han gick med smärta i hjärtat? Oumbärligt för mig.
Ja, jag är överbeskyddande. Det är jag iof när det kommer till alla jag bryr mig om. Om det är någon som ska såra någon så är det jag som ska göra det, ingen annan för då får de med mig att göra. Jag har åtskilliga gånger varit på väg att göra många dumma saker då någon behandlat mina nära illa. Men istället för att skada de som skadar försöker jag finnas där för den skadade/sårade. Men det tar verkligen emot att inte göra något, det ska ni veta.
Sidetrack!
Tillbaka till det jag pratade om... Imorgon får jag nog fler än ett leende, om det är enbart för mig eller ej spelar ingen roll. Så länge han ler... =)
Men, jag ska försöka komma över denna lilla förälskelse för jag vet att det bara kommer att såra mig. Men inte än, snart, inte än...snart.
//Camilla
En mysig låt...
Det här var en av mina favvisar när jag var yngre.
Just an ordinary day
Started out the same old way
Then I looked into your eyes and knew
Today would be a first for me
The day I fall in love
On the day I fall in love
Sky will be a perfect blue
And I'll give my heart forever more
To someone who is just like you
The day I fall in love
People all say love is wonderful
That the bells will ring
The birds will sing
The skies will open
I wonder where's that
great big symphony
Roll over Beethoven
Won't you play with me
And I'll never promise to
be true to anyone
Unless it's you
Unless it's you
The day I fall in love
Just an ordinary day
Started out the same old way
Then I looked into your eyes and knew
Today will be a first for me
A first for me
The day I fall in love
I know you'll be there
Ooh....I know...
The day I fall in love
Just an ordinary day
Started out the same old way
Then I looked into your eyes and knew
Today would be a first for me
The day I fall in love
On the day I fall in love
Sky will be a perfect blue
And I'll give my heart forever more
To someone who is just like you
The day I fall in love
People all say love is wonderful
That the bells will ring
The birds will sing
The skies will open
I wonder where's that
great big symphony
Roll over Beethoven
Won't you play with me
And I'll never promise to
be true to anyone
Unless it's you
Unless it's you
The day I fall in love
Just an ordinary day
Started out the same old way
Then I looked into your eyes and knew
Today will be a first for me
A first for me
The day I fall in love
I know you'll be there
Ooh....I know...
The day I fall in love
Ihvj
I fredags åkte Johanna, Emma, Bela och Anna till stan och blev fotograferade på the studio. Det var en kul grej som tog ca 6,5 timmar. Har tyvärr inte kunnat ladda upp de två fotona som jag köpte orsak (vet, tsp) min dator ser inte att det finns bilder på skivan. Men men, så fort det är fixat så kommer de upp, eller ev på min 23-sida.
Har tjatat på Adam i ca en vecka på att jag ska få alla bilder och alla filmer. Nu har jag nästan fått allt så jag tänker sluta tjata. Kommer det dock upp så kan jag ju alltid lite fint få in att jag fortfarande inte fått allt =)
Vet ni, om en månad är jag i London med världens bästa Lovisa! IT'S GONNA BE AWESOME!!!!!!!!!!!
Jag har en fundering, när kommer mitt pirr som är där majoriteten av dagen att försvinna? Missförstå mig inte nu, jag ääääälskar att ha dem. Jag hatar dock att det är för fel människa. Han är ju upptagen 4 fuck sake!!!
Det var väl dagens funderingar...
återkommer snart =)
//Camilla
Har tjatat på Adam i ca en vecka på att jag ska få alla bilder och alla filmer. Nu har jag nästan fått allt så jag tänker sluta tjata. Kommer det dock upp så kan jag ju alltid lite fint få in att jag fortfarande inte fått allt =)
Vet ni, om en månad är jag i London med världens bästa Lovisa! IT'S GONNA BE AWESOME!!!!!!!!!!!
Jag har en fundering, när kommer mitt pirr som är där majoriteten av dagen att försvinna? Missförstå mig inte nu, jag ääääälskar att ha dem. Jag hatar dock att det är för fel människa. Han är ju upptagen 4 fuck sake!!!
Det var väl dagens funderingar...
återkommer snart =)
//Camilla
