.

If roses are meant to be red
And violets to be blue
Why isn't my heart meant for you

My hands longing to touch you
But I can barely breathe
Starry eyes that make me melt
Right in front of me

Lost in this world
I even get lost in this song
And when the lights go down
That is where I'll be found

This music's irresistible
Your voice makes my skin crawl
Innocent and pure
I guess you heard it all before

Mister Inaccessible
Will this ever change
One thing that remains the same
You're still a picture in a frame

Lost in this world
I even get lost in this song
And when the lights go down
That is where I'll be found

I get lost in this world
I get lost in your eyes
And when the lights go down
That's where I'll be found
Yeah yeah

I get lost in this world
I get lost in your eyes
And when the lights go down
Am I the only one
Ooh

Visste ni att jag är knäpp? Ni som känner mig är antagligen väl medvetna om det men för de andra som inte vet så är jag det. Denna gång blir jag nästan trött på mig själv.

Under i princip hela skoldagen går jag som om jag vore lite lätt hög. Elekrisiteten sprudlar varje gång jag ser dig, se dina vackra ögon, din underbara leende (I'm hooked). Jag är helt enkelt löjligt glad i princip hela tiden. Ibland kan jag också bli löjligt less när folk inte säger vad de tycker utan går och sprider en sur stämning så att vi andra blir nedstämda istället för att tala om vad det är. Men den lessheten varar inte särskilt länge utan jag har för det mesta ett leende på läpparna "som en glad göteborgare" som Camilla i fyran så vackert uttryckte sig. I dag var en sådan dag då alla dessa känslor infann sig samtidigt som jag nu på kvällen känner mig nära gråten och ändå vill le. Ehh...rubbad??

Kan det vara så att jag är så glad under dagarna att jag måste få någon sort motpol av något slag på kvällarna?

Eller är det så att det jag egentligen inte vill känna kommer fram??

Jag har ingen aning...men om jag får ha dessa glädje känslorna en längre tid så kan jag ta de mindre roliga känslorna också.


So long!
//Camilla

Vi pratade idag, vi gick brevid varandra och elekrisiteten mellan oss flödade. Ska jag sträcka fram handen? Nej, det är nog bäst att hålla händerna i fickorna. Men vi pratade, bara han och jag, inte om något speciellt men ändå, lite mer försöka ta reda på saker om varandra. Usch, jag kan inte sluta le, men jag vet att det här är fel. Eller, det är rätt så länge inget händer. Allt som händer är elekrisiteten mellan oss och den tänker jag ha kvar ett tag till =)

Jag har haft en elektrisk ström som rusar från magen och uppåt. Har haft den i en vecka nu och jag är så glad för detta. Även om det är helt fel så är jag glad, för det betyder att även jag kan. Jag kan också! =D Nu är det bara att få det tillbaka, och från den rätta.

Har varit iväg på dövas dag nu i helgen. Mkt trevligt!! Johanna och jag kämpade på med att sitta på alla föreläsningarna och sedan att sitta på pubafton (utan lärare eller någon annan trygghet) och prata med döva.

Har också blivit raggad på av en äldre man, han var 47 om jag minns rätt. Han var stupfull, kunde inte stå still och hickade hela tiden. Hans favorit ord till mig var att jag var söt. Mitt svar var alltid tack och en blick på Johanna. Han kramade mig och gick. Johanna och jag garvade lite osäkert sedan plötsligt kommer han tillbaka och återigen säger att jag är söt. Helt plötsligt lutar han sig fram och ger mig en kram till. Tydligen var blicken jag gav till Johanna oslagbar för hon knäckte sig så fort han hade gått igen. Vi har alla knaprat lite godis, fet mat (som jag är löööööjligt trött på) och skrattat.

När Johanna och jag gick tillbaka till vandrarhemmet efter en dag med massa föreläsningar hittade vi en mumifierad råtta. Vi var helt enkelt tvugna att fota den! Bild kommer komma på min 24-hemsida inom kort =)

Nu e de inte långt kvar tills Lovisa och jag flyr landet och beger oss till London!!!!!!!!!!! Det kommer att bli såååååå freaking awesome!!!!!!!!! LÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖVE IT!!!!

Live in my house
I'll be your shelter
Just pay me back
With one thousand kisses
Be my lover
And I'll cover you
Open your door -- I'll be your tenant
Don't got much baggage to lay at your feet
But sweet kisses I've got to spare
I'll be there -- I'll cover you
I think they meant it
When they said you can't buy love
Now I know you can rent it
A new lease you were, my love, on life
All my life
I've longed to discover
Something as true
As this is


So with a thousand sweet kisses
I'll cover you
If you're cold and you're lonely
with a thousand sweet kisses
If you're cold and you're lonely
I'll cover you
If you're cold and you're lonely
with a thousand sweet kisses
When you're worn out and tired
I'll cover you
with a thousand sweet kisses
When your heart has expired

Five hundred twenty-five thousand six hundred minutes
Five hundred twenty-five thousand moments so dear
Five hundred twenty-five thousand six hundred minutes
Five hundred twenty-five thousand six hundred -- measure a year
Oh lover I'll cover you
Oh lover I'll cover you

Oh lover
I'll cover you
Oh lover
I'll cover you

Five hundred twenty-five thousand six hundred minutes
Five hundred twenty-five thousand seasons of love
I'll cover you

//Camilla

Har haft denna sången i huvudet hela kvällen.

Finns det ett pris för verklig dumhet
då har jag redan vunnit
Men ingen man får mig att vackla

Det är historia, tid som svunnit

Vem är det du lurar?
han är allt du tänker på nu
du kan bygga murar
men vi ser och kan förstå
Du har försökt att gömma
du kan inte glömma han är allt för dig

Helt fel, lägg av
inte jag, inte här

Du svimmar snart
underbart, du är kär

Sånt trams, lägg av
inte jag, inte kär

Jag trodde att jag lärt min läxa
jag vet hur sångerna låter
Jag känner ingenting sånt där nu
en sång inom mig där hjärtat gråter

Fortsätt att förneka,
vem du är och vad du känner
Du kan säkert leka, men vi är ju dina vänner
Dags att du blir stor nu, vet du vad vi tror nu
Att du har, ja du har fel

Ta´t lugnt lägg av
Inte jag, inte här

Ge upp och se
vad du é, du är kär

Nej, som jag sa
Inte jag, inte kär

En hemlighet
men vi vet, du är kär

Ni har helt fel
inte jag, nej
är inget spel
inte jag, nej

Var ärlig då
å förstå du är kär

Vem drömmer då?
inte jag, jag är kär

Läs nu inget in i detta, det är bara en sång som går på repeat i huvudet =)
//Camilla

Vet inte varför men jag kan helt enkelt inte sluta att le. Kanske är det för ett en känsla som jag inte känt (om man inte räknar med att jag känt den genom en spec bok) på två år finns där. Det kan bero på att jag har årets bästa kompis som ingen i hela världen kan mäta sig upp med. Eller att jag går på världens bästa utbildning med utomordentligt bra lärare. Eller kan det bero på...nä jag vet faktiskt. Antagligen är det en kombination men vem bryr sig! Varför analysera när man kan njuta. Det är iallefall vad jag försöker göra =)

Hade på mig en av mina nya tröjor och jag fick mkt beröm för den så den kommer nog att återkomma ett antal ggr.
Imorgon blir det nog en ny igen. Myströjan.

Nä nu blir det till att tvätta och fortsätta lyssna på disneylåtar, kanske att man går över till kyrkan och sjunger en lite trudilutt =D

So long!
//Camilla

Long time no see...Vet att jag har varit dålig och jag ska försöka bättra mig (har lovat Lovisa det).

Vaknade för kanske en kvart sedan, har sovit länge, fast lite i omgångar då det har låtit mkt på internatet. Anledningen till att jag har sovit så länge var att jag somnade runt 05:30 i morse. Andledningen till det? Igår var det tolklänganfest och den var ganska awesome. Vi gjorde en lek där vi skulle skriva ner en varsin egenskap på en lapp, vika i hop den och sedan lägga den i ett glas. Därefter skulle vi dra en lapp, läsa vad det stod och ge lappen till den man tyckte  att den stämde mest in på. Jag fick elak (sant, men med en glimt i ögat), förstående och awesome. Awesom kan ju inte vara mer än sant, eller hur?

Efter ett tag samlades alla i köket. Johanna och jag tyckte det var märkligt så vi gick dit och kollade läget. Det slutade med att vi börja diskutera norr och söder. Johanna, Adam och jag ställde oss och höll om varandra. Sedan övergav Johanna oss men Adam och jag kämpade på. Vi forsatte att ha en arm om varandra (heter det så?), mysigt, men väldigt harmlöst. Efter ett tag gick jag in till andra rummet medan Adam gick på toan. Lite senare gick jag förbi för att hämta vatten och då hörde jag att Jocke och Adam var på toan tillsammans. Jag skvallrade till Johanna och när vi gick förbi efter att hämtat vatten (2:a gången för min del) så knacka vi på. De satt tydligen och pratade. Adam satt på ett skötbord och Jock på toaletten. Adam sa att jag skulle sätta mig brevid honom, på det lilla sköbordet. Jag satte mig brevid honom och där fortsatte vi ha en var sin arm om varandra. Så satt vi i ett x antal timmar. Tills festen var slut faktiskt. Det var väldigt mysigt, värmande, då jag i slutet kände mig lite småfrusen, och det gav mig lite av en trygghets känsla.

Det hände ingenting, om det var det ni ville veta. Även om jag kanske på något sätt ville det så kan jag inte göra det mot hans fästmö. Jag vet hur mkt en otrohet kan skada och jag vill verkligen inte vara anledningen till att en annan människa får ont i hjärtat. Men som sagt, inget hände, vi hade det bara mysigt genom att hålla om varandra.

Nä, nu är det nog dags att hoppa i duschen och sedan kanske äta något. Jag ser nog ut som ett hejkomochhjälpmig-fall.

Ses snart igen...
//Camilla