.

Vi har pratat ut nu. Vi har pratat om allt. Jag berättade om mina känslor för honom, hur de förändras. Att jag inte var kär i honom men han var den första som jag någonsin har känt något för. Han var smickrade men samtidigt ledsen för att jag känt så. Jag sa till honom, att det behöver han inte alls vara. Jag är jätteglad över det för jag har känt något, och vet nu att även jag kan. Jag kan också känna något för någon annan. Vi pratade också om hans känslor, vilket inte var mkt att tala om men ändå, skönt att veta. Sedan började vi utveckla vår vänskap mer och mer. Är så glad för det. Jag håller på att bara känna vän-känslorna vilket är skönt. Det andra är inte borta än men det ska det.

Jag frågade också vad som avslöjade mig. Tydligen var det mina ögon och mitt kroppsspråk, ja för det kan man ju göra ngt åt! Tycker dock att han har en för stark intuition för sitt eget bästa, han kände av alldeles för mkt.

Nä nu ska jag gå och leva på mitt höga rus som jag fick när jag satt med på en tolkning idag. Jag insåg nämligen att om mindre än ett år (även om det bara är i skolan) kommer jag att leva min dröm. Fatta vilket rus man får då. Längtar som en tok. Jag kommer aldrig ta av mig tolkelev brickan! Eller jo, när jag kan byta ut den mot TOLK-brickan.

So long sweeties!!