.

Oj oj..mycket har hänt sen sist.

Förkylningen har inte lämnat mig helt än men jag kämpar på.

Jag har också blivit otroligt trött på att vara singel så nu ska jag ge mig ut där på riktigt. Frågan är bara, hur tusan bär man sig åt??

Jag har blivit en centimiter mindre och jag har nu bestämt mig för att jag ska ha 80 cm i midjemått. Detta är alltså 11 cm som jag ska förminska mig själv med. När jag har kommit ner dit ska jag belöna mig själv med en ny frisyr. Jag ska ge mig på en pixie-frisyr, bara för att se om det passar på mig. Jag själv tycker att det är en fantastisk frisyr, frågan är om den är snygg på mig. Men det får vi veta om 11 cm. Snart är mars över och jag har hela 3 cm kvar. Dags att börja jobba hårt nu. Om jag missat berätta det så ska jag förminska midjemåttet med 4 cm under marsmånad och just nu är det bara 1 cm. Men, imorgon ska jag på zumba och komma igång med träningen igen. =)

Jag har varit i Hemavan i fem dagar tillsammans med min klass, tvåan och ett gäng döva samt dövbinda. Det har varit hur mysigt somhelst. Jag har skrattat så att jag nästan kräkts (igen), gosat, umgåtts, lekt, fotat, kollat på stjärnorna, varit i Norge, gått, sett fantastisk natur, tecknat, sett historiska saker, dreglat och mycket, mycket mer. Jag är toknöjd!

Imorgon MÅSTE jag skriva färdigt mitt arbete om dövföreningen. Lite lätt panik då jag inte hann få igång någon diskussion i Hemavan och inte hittar någon riktigt bra information till vad döva tror kommer hända i framtiden, sammanhang dövföreningen. Jag får försöka klura ihop något, som jag har en tendens att göra, och hoppas på det bästa.


Mo I Rana






Ett underbart gäng